Dina rättigheter inför en placering

Vad är en placering?

När ett barn bor i familjehem eller annat boende för ungdomar kallas det för att vara placerad. I Sverige är utgångspunkten att alla barn ska bo tillsammans med sina föräldrar. Därför har både barn och föräldrar rätt att få stöd för att kunna bo tillsammans och klara vardagen. Men det finns tillfällen när det inte fungerar och då kan socialtjänsten ordna en placering.

Ett barn kan bli placerad i en annan familj, ett så kallat familjehem. Äldre barn och ungdomar kan placeras i HVB-hem eller SiS-hem. Både HVB-hem och SiS-hem är boende för flera unga där det finns trygga vuxna som jobbar.

Varför blir vissa barn placerade?

Det finns flera anledningar till att ett barn eller ungdom blir placerad i familjehem, HVB-hem eller SiS-hem:

•  Det kan bero på att föräldrarna inte kan ta hand om sitt barn eller att det till exempel finns våld och missbruk i hemmet.

• Barn och unga kan också behöva placeras på grund av egna problem, till exempel missbruk eller kriminalitet.

• Ensamkommande barn som kommer till Sverige utan föräldrar behöver också placeras, till exempel om de har flytt från ett krig.

En funktionsnedsättning får aldrig vara orsaken till en placering. Om du har en funktionsnedsättning ska du i stället få stöd att klara vardagen där stödet behövs, till exempel i skolan eller hemma.

Går det att tvinga ett barn till placering?

När ett barn verkligen behöver placeras utanför det egna hemmet och socialtjänsten föreslår det, så går ofta föräldrarna och barnet med på det. Men i vissa fall kan barn och unga också placeras utanför hemmet med tvång, det vill säga utan att föräldrar och barn går med på det. Då använder socialtjänsten en lag som heter Lagen om vård av unga (LVU) för att genomföra placeringen.

Vem bestämmer om placering när barnet eller föräldrarna inte vill?

Socialtjänsten utreder vilka behov barnet har. Sedan lämnar de in något som kallas för ”begäran om tvångsvård” till förvaltningsrätten som fattar beslut om placering. Förvaltningsrätten är en sorts domstol.

Det finns tillfällen när ett barn behöver en akut placering. Då kan den som bestämmer på socialtjänsten fatta beslut om placeringen, men förvaltningsrätten måste få tycka till om det så fort som möjligt.

Du och dina föräldrar har alltid rätt att överklaga ett beslut om placering. I beslutet som du får från förvaltningsrätten står det också hur du ska göra för att överklaga.

Socialtjänsten ska följa upp placeringen och ta reda på hur du har det. Var sjätte månad ska socialtjänsten pröva om du fortfarande behöver vara placerad eller om du kan flytta hem igen. Om placeringen ska fortsätta ska planen för den uppdateras och du har rätt att vara delaktig i planeringen.

Du har rätt att vara med och påverka planeringen

Om du ska placeras i ett familjehem eller HVB-hem så ska du få vara med och påverka hur det ska gå till. Om du placeras enligt LVU, det vill säga mot din vilja, så blir delaktigheten mer begränsad, men även då ska socialtjänsten samarbeta med dig och dina föräldrar.

När det har blivit bestämt att du ska placeras på ett familjehem, HVB-hem eller SiS-hem så ska socialtjänsten skriva en plan för tiden i hemmet. Det kallas för att göra en vårdplan. Vårdplanen ska utgå från dina behov och göra det möjligt för dig att följa vården och förstå varför du blir placerad. Socialtjänsten har ansvar för din vårdplan och ska regelbundet titta på och göra om den om det behövs. Det är viktigt att du förstår allt som står i vårdplanen. Du har också rätt att vara med och påverka vad som står i din vårdplan.

Du har rätt att få:

• Veta varför du ska bo i ett familjehem, HVB-hem eller SiS-hem
• Vara med när socialtjänsten planerar saker som gäller dig
• Anpassningar utifrån dina behov, till exempel genom anpassad information eller hjälpmedel
• Säga vad du tycker och känna dig lyssnad på.

Exempel på anpassningar som du har rätt till:

• Du har rätt att få viktig information flera gånger.
• Du ska få information på det sätt som du behöver till exempel skriftligt, muntligt eller med bilder.
• Du har rätt att uttrycka dina tankar, ställa frågor och berätta om dina behov på ett sätt som passar dig till exempel med en stödperson, skriftligt, spela in eller via sms.
• Du får ta så många pauser som du behöver under ett möte.
• Du ska få använda de hjälpmedel som du behöver.
• Du har rätt att vara i en fysisk miljö i passar dig och dina behov vid möten, till exempel ett rum utan störande ljud eller ljus som sticker i ögonen.

Placering för dig som är över 15 år

Om du är över 15 år så har du rätt att säga ja eller nej till det som socialtjänsten föreslår. Det betyder att socialtjänsten bara får besluta om frivillig placering om både du och dina föräldrar godkänner det. Om du är yngre än 15 år så räcker det att dina föräldrar säger ja. Du har alltid rätt att få anpassad information som gör att du förstår vad det är du ska säga ja eller nej till.

Om förvaltningsrätten beslutar att du ska placeras med tvång med stöd av LVU så kan du bli placerad även om du säger nej till det. Men socialtjänsten ska ändå lyssna på dig och vad du säger att du behöver.

Om du är över 15 år har du också rätt att

• Själv ansöka hos socialtjänsten om det du tycker du behöver, till exempel placering
• Överklaga beslut som socialtjänsten fattar om dig.

Du har rätt att få information inför din flytt

I samband med att du ska flytta till familjehem, HVB-hem eller SiS-hem så har du rätt att få följande information från socialtjänsten:

• Telefonnummer och mejladress  till den socialsekreterare som handlägger ditt ärende
• Telefonnummer och mejladress till tillsynsmyndigheten (IVO)  dit man kan ringa eller mejla om man behöver klaga på sin placering eller på socialtjänsten.
• Veta vilka rättigheter du har i det nya hemmet.