Rättigheter och stöd Mina rättigheter som placerad Mina rättigheter som placerad  med NPF

Dina rättigheter som placerad med NPF

I det här kapitlet kan du läsa om vilka rättigheter du har om du är placerad och har NPF. Om du inte hittar svar på dina frågor här så kan du titta på Barnombudsmannens webbplats Dina rättigheter eller på IVO:s webbsida för barn och unga. Där finns information för alla placerade barn och unga.

Om du är placerad på ett SiS-hem får personalen i vissa fall använda visst tvång mot dig. Det kan du läsa mer om i avsnittet om tvångsåtgärder.

Du har rätt att vara delaktig

Din rätt att vara delaktig i allt som rör dig finns kvar även när du är placerad. Familjehemmet eller personalen på boendet måste också se till så att du kan ta del av den vård och behandling som du ska ha. Den vårdplan du fick innan placeringen visar vad du ska få för vård. När du har flyttat till ditt nya boende ska du också få en genomförandeplan som visar hur vården ska genomföras.

Du har rätt att få:

Säga vad du tycker och känna dig lyssnad på
Vara med när socialtjänsten, personalen eller familjehemmet planerar saker som gäller dig
Olika anpassningar för att kunna vara delaktig när du är med och planerar eller ska få din vård, till exempel genom anpassade möten och hjälpmedel
Anpassad information, till exempel både muntlig och skriftlig information eller information i bilder
Stöd och hjälpmedel som underlättar din vardag om du har NPF.

Du har rätt att få hjälpmedel

Det finns många olika hjälpmedel som till exempel kan hjälpa dig att planera, hitta och ta dig fram. Om du tror att du skulle behöva ett hjälpmedel kan du prata med en vårdcentral, minnesmottagning, psykiatrimottagning, barn- och ungdomsmottagning eller habiliteringsverksamhet. Där finns det ofta en arbetsterapeut som kan ordna hjälpmedel åt dig, och om det inte finns så kan de berätta vem du ska kontakta i stället.

Du kan också be personalen där du bor att köpa in enklare hjälpmedel eller hjälpa dig att ta kontakt med vårdcentralen eller liknande.

Exempel på hjälpmedel om du är känslig för sinnesintryck:

Brusreducerande hörlurar
Brusreducerande glasögon (QuietFrames)
Keps, sjal, luva eller solglasögon som du får ha på dig när du vill
Skärmar för att dämpa intryck till exempel på skolbänken eller i allmänna utrymmen
Anpassade måltider till exempel att du får din mat separerad i olika skålar i stället för blandat på tallriken
Fidget toys eller andra taktila stressreducerande hjälpmedel.

Exempel hjälpmedel för planering och kommunikation:

Bildstöd som välja-kartor och instruktioner
Checklistor som packlistor, handlingslistor eller som stöd vid möten
Scheman som ger en överblick över dag, vecka och månad och i vilken ordning saker ska hända eller göras, hur-göra-listor
Klockor och tidur som synliggör tid, till exempel hur lång tid en aktivitet pågår
Färgmarkeringar och symboler som markerar var saker finns eller ska placeras.

Din vård och behandling

Vilken vård och behandling du får när du är placerad beror på vilka behov du har. De olika boendena kan också ha olika inriktning. Det gör att behandlingsmetoderna kan vara lite olika. Behandlingen kan ske individuellt, i grupp eller med din familj.

Målet med vården på ett HVB, SiS-hem eller i familjehem är att du ska kunna återvända hem, eller flytta till ett eget boende när det är dags.

Du har rätt att må bra

När du är placerad så har du rätt att få hjälp att må bra:

Du ska få den sjukvård som du behöver för att må bra. Det kan till exempel handla om att du får träffa en kurator eller psykolog, och att få de mediciner som du behöver.
Du får gå till tandläkaren.
Du har rätt att få mat som är näringsriktig och som passar dig, till exempel om du har diabetes eller är vegetarian, eller om du av andra skäl inte äter viss mat.

Kontaktperson via socialtjänsten

Om du har NPF så har du rätt att ansöka om att få en kontaktperson via socialtjänsten. Socialtjänsten går igenom din ansökan för att se om det är en sådan du behöver.

En kontaktperson ska ge stöd och fungera som en vän. Det kan vara någon att prata med och umgås med. En kontaktperson kan också hjälpa dig att prata med myndigheter.

Det kostar ingenting att ha en kontaktperson.

Om du är över 15 år

Om du är över 15 år kan du själv ansöka om en kontaktperson. Prata med din socialsekreterare om hur du ska göra för att ansöka.

Om du är under 15 år

Om du är under 15 år kan du prata med din socialsekreterare och säga att du vill ha en kontaktperson. Socialsekreteraren kan hjälpa dig med hur du ska ansöka för att få en kontaktperson, men dina föräldrar kan behöva godkänna att du får en kontaktperson.

Om du är placerad enligt LVU så har socialtjänsten ansvar för dig. Då kan du prata med socialtjänsten även utan att dina föräldrar vet om det och då behöver de inte godkänna att du får en kontaktperson.

Dina rättigheter vid övergrepp, hot och våld när du är placerad

Ingen får göra dig illa. Du har rätt till skydd mot alla former av våld, övergrepp, misshandel, eller utnyttjande oavsett var du befinner dig eller bor. Om det ändå skulle hända att du utsätts för ett brott har du flera rättigheter.

Det här är dina rättigheter:

Du har rätt att anmäla det du har utsatts för till polisen.
Du ska få hjälp med anmälan.
Du får ta med dig en person som kan ge dig stöd när du ska till polisen eller till domstolen. Du kan välja en person du känner och har förtroende för. Du kan också vända dig till socialtjänsten eller till en organisation som arbetar med att stödja brottsoffer för att få någon som kan följa med dig.
Du ska få information om dina brottsofferrättigheter.
Du har rätt att få anpassad kommunikation och information, till exempel både muntlig och skriftlig information eller information i bilder. Du har också rätt att ställa frågor om det är något du inte förstår och att säga till om någon har missuppfattat dig.
Du ska få det stöd som du behöver. Du kan vända dig till polisen, boendet eller din socialsekreterare och säga att du behöver stöd. Du kan också kontakta en organisation som arbetar med att stödja brottsoffer.
Du ska få vård om du behöver det. Vården kan också dokumentera dina skador om du har fått några.
Du har rätt att känna dig trygg och att skyddas från att utsättas för brott på nytt. Det kan exempelvis innebära att boendet ska se till så att du inte behöver ha kontakt med den som har utsatt dig. Det kan också betyda att socialtjänsten behöver flytta dig till ett annat boende där du kan känna dig trygg.
Du ska få veta om boendet eller socialtjänsten har gjort en egen anmälan till tillsynsmyndigheten IVO om det du har utsatts för.
Du har rätt att få information

När du anmäler ett brott till polisen så är de skyldiga att ge dig information om bland annat:

Var du kan få stöd och hjälp
Vem du kan kontakta för att få information om ditt ärende hos polisen
Hur din anmälan kommer att hanteras
Vad du behöver göra och vad som förväntas av dig
Dina möjligheter att få skadestånd och brottsskadeersättning
Dina möjligheter att få ett målsägandebiträde.

Det här är ett målsägandebiträde

I vissa fall har du rätt till ett målsägandebiträde. Det är en advokat eller jurist som arbetar med brottsoffer. Målsägandebiträdet ska ge dig stöd och hjälp, till exempel genom att följa med dig till polisförhör, förklara rättsprocessen och hjälpa dig med frågan om skadestånd. Du kan tala om för polisen att du vill ha ett målsägandebiträde redan när du gör anmälan. Du kan också säga till om du vill ha en särskild advokat eller jurist som ditt målsägandebiträde. Det kostar ingenting att få ett målsägandebiträde.

Vad räknas som ett brott?

Ett brott är en handling som leder till straff enligt svensk lag. Det finns många olika former av brott. Om du är osäker på om det du blivit utsatt för är ett brott kan du ringa polisens på 114 14 och fråga.

Några exempel på brott är:

Brott mot liv och hälsa
Psykisk eller fysisk misshandel
Hot, förföljelse eller stalking
Förtal, ärekränkning eller ofredande
Sexuellt ofredande, sexuellt utnyttjande eller våldtäkt
Snatteri, stöld och rån
Förskingring och bedrägeri.

Trakasserier och sexuella trakasserier

Trakasserier innebär att någon beter sig illa mot dig på grund av exempelvis din sexualitet, funktionsnedsättning eller hudfärg. Det kan handla om kommentarer, nedsättande skämt eller utfrysning. Det är sexuella trakasserier när en person gör eller säger något som har med kroppen eller sex att göra och det känns obehagligt. Du har rätt att inte bli trakasserad. Om trakasserierna är av allvarligt slag kan det vara ett brott. Då kan du vända dig till polisen. Om du är osäker på om det är ett brott kan du också ringa 114 14 och fråga polisen om det är ett brott. I förra avsnittet finns mer information om vilka rättigheter du har som brottsoffer.

Även om trakasserierna inte är ett brott så har ditt boende skyldighet att se till så att det slutar.

Trakasserier i skolan

Alla former av trakasserier är förbjudna i skolan. Om du blir trakasserad i skolan så måste du prata med din lärare eller någon annan vuxen. Skolan har en skyldighet att se till att trakasserierna slutar. Om skolan inte gör något så kan du vända dig till Diskrimineringsombudsmannen, en antidiskrimineringsbyrå eller till Skolinspektionens barn och elevombud.

Trakasserier på HVB-hem eller SiS-hem

Om du upplever trakasserier eller sexuella trakasserier på grund av att du har NPF, är tjej, kille eller ickebinär, hur du klär dig, din sexuella läggning, din hudfärg, din religion eller ålder så har personalen på boendet en skyldighet att se till att det slutar. Om de inte gör något så kan du vända dig till Diskrimineringsombudsmannen eller en antidiskrimineringsbyrå. Du bör även berätta om vad du varit med om för din socialsekreterare.

Om det gäller sexuella trakasserier så kan det även vara fråga om ett brott. Då kan du kontakta polisen.

Utbildning

Alla barn och unga behöver och har rätt att gå i skolan. Grundskolan är kostnadsfri och ska vara tillgänglig för alla.

Du som bor på ett SiS-hem kan du få utbildning där, om det inte är lämpligt att du går i en vanlig skola.

Dina rättigheter till utbildning

Du har rätt att få utbildning. Skolan är skyldig att ge dig extra stöd om du behöver det enligt skollagen. Du ska få stöd på ett sätt som passar dig och du ska få tillräckligt mycket stöd för att klara skolan. Om du inte kan få tillräckligt med stöd i den vanliga skolan så ska kommunen erbjuda plats i särskilt anpassade former.

Dina rättigheter i skolan

Du har rätt att få hjälp att söka eller välja utbildning eller annan sysselsättning.
Du har rätt att få undervisning i alla ämnen.
Du har rätt till en tillgänglig skolmiljö
Du har rätt till hjälpmedel för att klara skolarbetet.

Skolhjälpmedel är ett delat ansvar mellan varje skola och hälso- och sjukvården.

Kontakta din lärare eller rektor om du behöver anpassade läromedel, anpassad utrustning eller tillgänglighet i skolan. Om det gäller hjälpmedel i andra situationer kan du läsa avsnittet om hjälpmedel.

Tvångsåtgärder – saker som du måste göra

Om du är placerad i ett SiS-hem med stöd av lagen om vård av unga, LVU, kan personalen i vissa fall använda tvångsåtgärder. Det betyder att du kan behöva göra saker mot din vilja. Personalen kan till exempel bestämma att du ska vara i ett eget rum en stund eller att du inte får använda din telefon och dator som du vill.

Personalen får bara använda tvångsåtgärder om det är nödvändigt och de får aldrig använda mer tvång än vad som behövs. Om det finns ett alternativ till tvång så ska det användas först. Det står i lagen. För dig med NPF kan det exempelvis betyda att SiS-personalen inte får låsa in dig i ett särskilt rum (avskilja) om det räcker att du får gå in på ditt rum och vara ifred.

Personalen på SiS-hemmet ska göra de anpassningar som din funktionsnedsättning behöver. De får aldrig utsätta dig för tvångsåtgärder för saker som beror på bristande anpassningar. Om de gör det så kan det vara diskriminering. Personal som använder tvångsåtgärder mot dig ska alltid förklara för dig varför de gör det.

Du har rätt att få ett samtal med personal på SIS-hemmet efter en tvångsåtgärd, det kallas för uppföljningssamtal. Där kan du berätta om hur du upplevde tvångsåtgärden. Du har rätt att säga nej till ett uppföljningssamtal om du inte vill.

På SiS hemsida kan du läsa mer om olika tvångsåtgärder, vilka beslut du kan överklaga och hur du kan lämna synpunkter på vården: https://www.stat-inst.se/for-ungdomar-och-klienter/information-till-dig-som-vardas-pa-sis-sarskilda-ungdomshem-med-stod-av-lvu/

Vem kan du prata med när något känns fel eller fungerar dåligt?

Du har rätt att känna dig trygg och må bra på ditt boende. Det är viktigt att du berättar för en vuxen om något inte känns bra. Det finns många som har ansvar för din placering och du kan gå vidare och berätta om du inte känner dig lyssnad på. De här olika personerna kan du vända dig till:

I första hand bör du prata med personalen på hemmet eller någon annan vuxen som du har förtroende för.
Om du har synpunkter på hur du har det, vad som planeras för dig eller om du inte är nöjd med hur du får träffa dina föräldrar eller andra så bör du prata med din socialsekreterare.
Om du inte får tag i din socialsekreterare eller tycker att hen inte bryr sig om vad du säger så kan du vända dig till socialsekreterarens chef.
Om du inte får svar på dina frågor så kan du kontakta IVO. IVO är en myndighet som ska se till så att all vård i Sverige fungerar på ett bra sätt.
Om du vill klaga eller berätta om det som inte fungerar bra i socialtjänsten eller hälso- och sjukvården kan du kontakta IVO.

Du har rätt att prata med IVO utan att fråga någon om lov. Du kan vara anonym när du kontaktar IVO. Men om du vill att IVO ska utreda eller undersöka något måste de oftast få veta lite mer, till exempel vilket HVB-hem, SIS-hem, socialtjänst eller familjehem som det gäller.