D-F

D

Diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen är en lag som säger att alla människor ska behandlas lika och inte diskrimineras på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Det betyder att ingen får behandla någon annan sämre eller ge någon annan sämre möjligheter bara för att de till exempel har en annan hudfärg eller har en funktionsnedsättning.

Lagen gäller i många sammanhang, till exempel på arbetsplatser, i skolan och när man söker bostad. Om någon känner sig diskriminerad kan hen anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen, som kan hjälpa till att utreda fallet och se till att lagen följs.

Sammanfattningsvis kan man säga att diskrimineringslagen är en lag som finns för att skydda alla människors lika rättigheter och förhindra diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Läs mer om diskrimineringslagen.

DO – Diskrimineringsombudsmannen

Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter för alla människor i samhället. DO arbetar för att säkerställa att diskrimineringslagen följs och för att stödja människor som har blivit diskriminerade eller trakasserade.

Om du har blivit diskriminerad på grund av exempelvis din ålder, etnicitet, kön, sexuella läggning, funktionshinder eller religion kan du vända dig till DO för hjälp. DO kan ge råd och stöd i frågor som rör diskriminering, trakasserier och likabehandling, samt hjälpa dig att bedöma om det finns skäl att göra en anmälan om diskriminering. DO kan också driva ärenden och föra talan i domstol om det finns skäl att misstänka att diskriminering har skett.

Här kan du läsa mer om diskrimineringsombudsmannen: https://www.do.se

E

Elevhälsan

Varje skola har ett elevhälsoteam där rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska, skolpsykolog och skolläkare ingår. Elevhälsoteamet arbetar framför allt förebyggande för att barn och ungdomar ska må bra i skolan och lära sig så mycket som möjligt.

Kuratorns roll kan se olika ut på olika skolor, men vanligt är att de håller stödsamtal, arbetar med psykisk ohälsa samt förebygger och åtgärdar konflikter.

Skolpsykologen arbetar framförallt på skolnivå med att stötta elever i undervisningen eller i sociala situationer genom att tex handleda och vägleda  personalen. Skolpsykologen kan också arbeta med utreda elevers inlärningssvårigheter. Om en förälder vill ha kontakt med skolpsykologen, behöver man ta kontakt med skolans rektor.

Skolsköterskan arbetar med vaccinationer och hälsosamtal, men man kan också gå till hen för att bara prata. Skolsköterskan har tystnadsplikt enligt hälso- och sjukvårdslagen. På många skolor finns öppna mottagningstider, när man gå till skolsköterskan.

Specialpedagogen är framför allt en pedagogisk handledare och samtalspartner till lärare, skolledning, föräldrar och barn. Specialpedagogen arbetar också med att utreda svårigheter kring t.ex. undervisningen för en elev för att hitta gott stöd. Denna utredning görs tillsammans med elev och förälder

Läs mer om elevhälsa.                 

Ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd

Om du inte kan försörja dig själv och din familj kan du ansöka om ekonomiskt bistånd från kommunen.

Du kan få ekonomiskt bistånd för att till exempel:

• Betala din hyra och elräkning
• Köpa mat, kläder och hygienartiklar
• Betala andra kostnader såsom SL-kort, medicin, läkarbesök och tandvård.

Innan du ansöker om ekonomiskt bistånd behöver du ha gjort vad du kan för att försörja dig på annat sätt. Du ska redan ha sökt alla andra bidrag och ersättningar som du har rätt till. 

Läs mer om ekonomiskt bistånd.

F

Familjehem

Ett familjehem tar emot barn som av olika anledningar inte kan bo med sina föräldrar. Barnet kan bo en kortare eller längre tid i familjehemmet. Några barn bor i sitt familjehem under hela sin uppväxt. Ett familjehem har som uppgift att barnet daglig omsorg, en trygg tillvaro och en bra uppväxt. Det att familjehemmet lyssnar till barnets synpunkter och önskemål. Socialtjänsten har huvudansvaret för att barn i familjehem får det stöd de behöver och ska ha regelbunden kontakt med dig och familjehemmet för att vara säker på att du har det bra. Familjehem som tar emot barn och unga med NPF behöver ha kunskap om diagnoserna och vad de innebär.

Familjehem som har en relation till barnet som placeras kallas nätverkshem. Det består oftast av släktingar till barnet. Det kan till exempel vara mor- och farföräldrar, syskon, mostrar och morbröder eller fastrar och farbröder. Nätverkshem kan också bestå av vänner, grannar eller personal på barnets skola. Läs mer om familjehem.

Läs mer om att vara placerad och vilket stöd du kan få.

Läs mer om dina rättigheter i familjehem.

Läs mer om dina rättigheter när du är placerad och har NPF i Attentions rättighetsmaterial.

Försöks- och träningslägenhet

Försöks- och träningslägenheter finns till för personer som gått igenom vård och rehabilitering för exempelvis missbruk och behöver stöd. Man ska också bedömas kunna klara eget boende med stöd i hemmet, det kan till exempel vara boendestöd eller att man har en behandling via socialtjänstens öppenvård. Villkoret för att bli erbjuden och få bo i den här typen av boende är att hyran betalas i tid, lägenheten ska skötas, och inga störningar för omgivningen ska förekomma. 

Försäkringskassan

Försäkringskassan är en statlig myndighet som utreder och beslutar om rätt till ersättning från socialförsäkringen. Det kan handla om att sjukpenning när du är sjuk, föräldrapenning om du är föräldraledig med ditt barn eller aktivitetsersättning. Även allmänna bidrag, som barnbidrag betalas ut av Försäkringskassan. Läs mer om Försäkringskassan.