J-L

J

Jourhem

Jourhem är en person eller familj som tar emot barn i sitt hem när socialtjänsten i kommunen behöver utreda barnets situation. Meningen är att du inte ska bo i ett jourhem särskilt länge, utan att du efter utredningen ska kunna flytta hem igen eller att du får flytta till ett familjehemn eller HVB-hem. Men ibland bor man ändå ganska länge i sitt jourhem.

När du bor i ett jourhem har du samma rättigheter som när du är placerad i familjehem. Läs mer om att vara placerad och vilket stöd du kan få.

Läs mer om dina rättigheter i familjehem.

K

Kontaktperson

Kontaktperson är ett stöd och en sorts kompis till en ungdom eller vuxen. Kontakten kan se olika ut beroende på vilka behov som finns och ska anpassas efter individen. En viktig uppgift för en kontaktperson är att bryta isolering, hjälpa till att hitta fritidsaktiviteter och social gemenskap utanför hemmet och att kunna ge råd och stöd i vardagen. Det kan se olika ut hur ofta man träffar sin kontaktperson, en del träffas en eller några gånger i veckan med andra träffas mer sällan. Insatsen är frivillig och kan beviljas både genom LSS och SoL.

Läs mer om kontaktperson och kontaktfamilj.  

Kontaktfamilj

Kontaktfamilj är en extrafamilj för ett barn som behöver stöd och ombyte i miljön, ibland är det en förälder som behöver avlastning. Barnet bor vanligtvis hos kontaktfamiljen ungefär en helg per månad. Det kan finnas flera olika anledningar till att ett barn behöver en extrafamilj med stabila och trygga vuxna. Gemensamt för alla barnen är att de behöver ett utvidgat nätverk för att de ska fortsätta utvecklas på ett bra sätt. 

Läs mer om kontaktperson och kontaktfamilj.  

Korttidshem

Korttidshem/familj är en insats genom LSS och är en tillfällig vistelse utanför hemmet, för barn med funktionsnedsättning. Det kan vara barnet som behöver miljöombyte eller rekreation, eller så finns det föräldrar eller en annan närstående i familjen som behöver avlastning.

Här kan du läsa mer om korttidshem och andra insatser genom LSS.

Kvalificerad kontaktperson

För barn och unga som riskerar att hamna i till exempel missbruk, kriminalitet eller annan destruktivitet finns det en insats som heter kvalificerad kontaktperson. En kvalificerad kontaktperson ska ge stöd och vägledning för att minska riskerna att hamna fel och kunna hjälpa till om svåra situationer uppstår. En kvalificerad kontaktperson kan också ha kontakt med andra personer i den unges liv, till exempel skolan och kan också hjälpa till med olika myndighetskontakter.

L

Ledsagare

Ledsagarservice är en insats för barn, unga eller vuxna med funktionsnedsättning och som behöver stöd att komma ut i samhället.

En ledsagare stöttar genom att följa med till och från aktiviteter som kan vara svårt att klara av på egen hand. Till exempel att besöka vänner, gå på en promenad, göra ärenden eller delta i kulturaktiviteter.

Ledsagarservice ska ge möjlighet till att kunna delta i samhället på lika villkor som alla andra. Ledsagaren kommer och hämtar i hemmet eller på någon annan plats och följer med till och från aktiviteter.

Insatsen ledsagare är en frivillig insats och kan beviljas utifrån Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Om du har en omfattande funktionsnedsättning har du rätt att ansöka om stöd för att kunna leva ett så gott och självständigt liv som möjligt. Det är syftet med Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. LSS är en lagstiftning som omfattar personer med autism, mwn inte personer som enbart har adhd eller någon av de andra diagnoserna inom NPF. I rätten till ett gott och självständigt liv ingår till exempel att du ska ha möjlighet att arbeta, studera eller ha någon annan meningsfull sysselsättning. Du ska också kunna vara med i samhällslivet och till exempel kunna ta del av kultur- och fritidsutbud på samma villkor som alla andra. Det är huvudsakligen kommunen som har ansvar för att lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade följs.

Läs mer om insatser du kan få genom LSS.

LSS boende

Ett LSS-boende, egentligen Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS (ofta förkortat BmSS), avser en insats enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), som innebär en bostad som är anpassad för personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar 

Läs mer om insatser du kan få genom LSS.

LPT – lag om psykiatrisk tvångsvård

LPT står för lag om psykiatrisk tvångsvård och syftar till att ge psykiatrisk vård om en person har allvarliga psykiska problem och inte frivilligt går med på att vårdas. Det kan handla om att man riskerar att skada sig själv eller andra. En läkare ska alltid bedöma behovet av LPT och skriver ett vårdintyg om det behövs tvångsvård.

Läs lagtexten.

LRV – lag om rättspsykiatrisk vård

Om man har begått ett brott och man har en allvarlig psykisk störning kan man dömas till påföljden rättspsykiatrisk vård. Tvångsvården kan även kombineras med särskild utskrivningsprövning. Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) innehåller bestämmelser om denna sorts vård. Läs lagtexten.

LVM- lag om vård av missbrukare i vissa fall

LVM står för Lagen om vård av missbrukare i vissa fall och syftar till att ge personer med svåra missbruksproblem hjälp och stöd för att komma tillrätta med sitt beroende. LVM-lagstiftningen ger myndigheterna möjlighet att tvångsvårda personer med allvarligt missbruk av alkohol eller narkotika, om de bedöms vara i behov av vård och behandling men inte frivilligt söker hjälp. Syftet med tvångsvården är att skydda personen själv och omgivningen från skada och samtidigt ge dem möjlighet att bli fria från sitt beroende. Läs lagtexten.

LVM-hem

På LVM-hem som drivs av Statens institutionsstyrelse (SI) vårdas vuxna med missbruksproblem med tvång. De flesta platserna på SIS är låsbara. Läs mer om LVM och LVM-vård.

LVU – lag om vård av unga

LVU står för Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Lagen som är en tvångslag ger det svenska samhället genom socialtjänsten möjlighet att skydda barn och unga som är under 21 år. Huvudregeln är att insatser från socialtjänsten ska ges frivilligt i den mån det är möjligt. Du kan läsa mer om LVU i avsnittet som handlar om rättigheter för placerade barn och unga med NPF. Läs mer om vård enligt LVU.

Lönebidrag

Arbetsgivaren kan få lönebidrag för det som arbetstagaren inte klarar, exempelvis ifall en lagerarbetare ska packa tio lådor per timme men bara kan packa sju, kompenseras arbetsgivaren för tre. Läs mer om lönebidrag.