Rättigheter i skolan och vid högre studier

Alla elever har enligt skollagen rätt till extra stöd i skolan för att kunna nå så långt som möjligt. Här får du veta mer om vilket typ av stöd du som har en NPF-diagnos kan få, vad det innebär och vem du ska vända dig till om du behöver extra stöd i skolan.

Det extra stödet som du kan få i skolan kan vara olika omfattande vilket betyder att det är anpassat efter varje enskild elevs behov. Det finns tre olika nivåer av stöd som du kan få i skolan: ledning och stimulansextra anpassningar och särskilt stöd.

Ledning och stimulans

Ledning och stimulans innebär att skolan ska motverka effekter av att eleverna är olika och exempelvis lär sig på olika sätt. Det kan innebära att skolan arbetar till exempel med tydliggörande pedagogik för att göra undervisningen och skolsituationen begriplig och hanterbar för dig.

Extra anpassningar

Extra anpassningar är ett stöd till dig som elev som i de flesta fall går att genomföra i den ordinarie undervisningen och kan därför sägas vara en enklare stödinsats.

  • Ett särskilt schema över skoldagen.
  • Ett undervisningsområde förklarat på annat sätt.
  • Extra tydliga instruktioner.
  • Stöd att sätta igång arbetet.
  • Hjälp att förstå texter. 
  • Digital teknik med anpassade programvaror. 
  • Anpassade läromedel.
  • Någon extra utrustning, t.ex. hörselkåpor eller skärm för att lättare kunna behålla fokus och koncentration.
  • Extra färdighetsträning, t.ex. intensiv lästräning under en period
  • Enstaka specialpedagogiska insatser, dvs att man t.ex. vid ett par tillfällen i veckan träffar och arbetar med specialläraren

Särskilt stöd

Särskilt stöd omfattar större insatser som vanligtvis inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal i den ordinarie undervisningen. Beslut kring särskilt stöd tas av rektor och ska skrivas ner och dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Innan beslut om särskilt stöd tas, ska skolan göra en utredning kring vilket stöd du eventuellt kan vara i behov av. I den här utredningen ska du själv delta och också förälder, om du är under 18 år.

  • Regelbundna specialpedagogiska insatser i ett visst ämne, till exempel undervisning av en speciallärare under en längre tid.
  • Placering i en särskild undervisningsgrupp. Eleven får då arbeta i mindre sammanhang med färre antal elever och färre intryck där fler vuxna finns närvarande. Innan särskild undervisningsgrupp blir aktuellt, ska möjligheten till alla andra stödinsatser ha utretts
  • Enskild undervisning.
  • Anpassad studiegång, exempelvis att ett ämne eller delar av ett eller flera ämnen tas bort.
  • Extra mycket stöd av vuxen, en resursperson, under hela eller delar av skoldagen.

  • Reducerat program i gymnasieskolan
  • Rätten att gå om en kurs i gymnasieskolan
  • Förlängd undervisning i gymnasieskolan
  • Rätten att gå klart grundskolan även om skolplikten har upphört

Sedan 1 augusti 2020 kan distansundervisning användas som särskilt stöd vid dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. Skolinspektionen behöver ge skolan tillstånd för att bedriva distansundervisning som särskilt stöd och innan dess ska alla andra stödinsatser ha prövats och ansetts inte fungera för eleven. Distansundervisning är inte tillåtet på lågstadiet.

Om man inte får det stöd eller anpassningar man behöver?

Om man tycker att skolan inte ger tillräckligt stöd, ska man i första hand vända sig till sina lärare och rektor. Därefter till huvudmannen, dvs kommunen eller t.ex. en styrelse om det är en fristående skola. I sista hand finns Skolinspektionen eller Diskrimineringsombudsmannen att vända sig till.

Om man är missnöjd med det som bestämt och dokumenterats i åtgärdsprogrammet eller med beslut om att inte sätta in särskilt stöd, kan man överklaga hos Skolväsendets överklagandenämnd.

Universitet och högskolor

  • anpassad litteratur, till exempel talbok, e-textbok eller punktskrift
  • anteckningsstöd
  • mentor eller extra handledning
  • teckenspråkstolkning
  • skrivtolkning

Stödet ser liknande ut vid olika universitet och högskolor. Kontakta din högskola/universitet för mer information.

Här ett exempel från Karolinska institutet (KI):

”KI erbjuder olika pedagogiska stödformer för den som är student eller doktorand med varaktiga funktionsvariationer. Stödet som erbjuds beror på situationen och är till för att underlätta studier. Målet är att alla ska ha en möjlighet att studera på lika villkor.”

Allmänna stödåtgärder

Vid varje institution finns en studievägledare som kan hjälpa till med till exempel planering av studier och kontakter med lärare. Vid behov av anpassat upplägg på studierna bör man tala med studievägledningen om möjligheten till en ”individuell studieplan”.

Anteckningshjälp med mera.

Anteckningshjälp innebär att om man på grund av sin funktionsnedsättning inte själv kan anteckna kan man få hjälp med detta. Alternativt kan man fråga läraren om att få en kopia av föreläsningen. Man kan också få hjälp med bland annat fri kopiering, hörslingor och teckenspråkstolk.

Kurslitteratur och anpassade medier

Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), har kurslitteratur i alternativa format som talböcker eller E-textböcker med mera.

Universiteten har ofta resursrum med specialutrustning som kan användas för studier eller individuell tentamen. Där kan det finnas datorer med program för talsyntes, förstoring, avancerad stavningskontroll, språklexikon med mera.

Alternativ tentamen/examination samt anpassade högskoleprov

En alternativ tentamen kan vara skriftlig i stället för muntlig eller ha utökad tid. Högskoleprovet finns i en speciell variant anpassad för den som har dyslexi eller synskada. Mer information finns på vår sida ”Stöd vid studier vid NPF” (länk)

Stöd till doktorander

Doktorand som inte är anställd har rätt till samma stöd som alla studenter med funktionshinder. MTM producerar kurslitteratur för doktorander med lässvårigheter. Hjälp med språk, stil och struktur i skrivuppgifter kan man få hos språkverkstaden. Det finns en språkverkstad vid de flesta universitet där man kan få hjälp med språk, stil och struktur i skrivuppgifter. 

Studiefinansiering

Om man har en funktionsnedsättning som påverkar studieresultaten negativt finns möjlighet till särskild bedömning. Den kan till exempel förklara varför man inte uppnått kravet på ett visst antal poäng eller varför studierna dragit ut på tiden.

Har du en funktionsnedsättning som gör att dina studier tar längre tid?  Då kan du i vissa fall få sänka studietakten till en långsammare takt, utan att din ekonomi påverkas. Det kallas anpassat studiemedel och betyder att du till exempel kan läsa på 75 procent, men få studiemedel för studier på 100 procent.

Läs mer om anpassat studiemedel.

Studenthälsan

Studenthälsan är studenternas ”företagshälsovård”. Det är mycket som kan påverka hälsan och studiesituationen under studietiden som till exempel höga prestationskrav. Kontakta Studenthälsan för medicinsk eller psykologisk rådgivning. Studenthälsan och samordnaren för studenter med funktionsvariation samarbetar vid behov.

Stödet är likartat vid olika universitet och högskolor. Kontakta berört lärosäte för mer information.

Universitets- och högskolerådet (UHR)

Universitets- och högskolerådet driver en webbsida som heter Studera.nu, där finns bland annat information som berör stöd vid funktionsnedsättningar.

Centrala studiestödsnämnden (CSN)

CSN förmedlar studiestöd, det vill säga studiebidrag och lån för studier vid högskola eller universitet, Komvux, folkhögskola med mera.

Back to top