NPF – dina bokstäver

Vad händer när du söker hjälp?

När du söker hjälp får du träffa en psykolog, läkare eller kurator som till exempel jobbar på BUP eller vårdcentralen. Där får du berätta om hur du mår och om vilka svårigheter du har. Den som du pratar med hjälper dig att bedöma dina svårigheter och behov. Ni kommer tillsammans fram till vilken hjälp som är bäst för dig just nu och över tid. Det finns ofta mycket som du, din familj och skolan kan börja göra direkt för att du ska må bättre.

Om du behöver mer hjälp så får du vägledning och råd om hur du kan gå vidare. Ibland kan det vara bra att göra en så kallad NPF-utredning för att ta reda på mer om hur du fungerar, vad du behöver för att må bra och om du har en eller flera diagnoser.

Vad händer under en NPF-utredning?

Under en NPF-utredning får du svara på frågor, fylla i formulär och genomföra olika tester. Psykologen som håller i utredningen kan också behöva prata med personer i din närhet, till exempel dina föräldrar och vuxna på din skola.

En utredning kan ta olika lång tid och ibland kan du också behöva vänta på att få börja göra utredningen. Både innan, under och efter en utredning har du rätt att få den hjälp du behöver. Det kan till exempel vara att du och din familj får lära er mer om hur du fungerar, att ni gör anpassningar i vardagen eller att du börjar använda hjälpmedel. Dina lärare i skolan behöver också få information om dig för att kunna hjälpa dig på bästa sätt.

När utredningen är klar får du ta del av resultatet under ett eller flera samtal. Utredningen beskriver vilka svårigheter du har och vad som gör att du får problem i vardagen. Utredningen beskriver också dina styrkor och vad du är bra på. Oavsett om du får diagnos eller inte så har du rätt att få hjälp för att må bättre och klara av skolan på bästa sätt.

Hur är det att få en diagnos?

Att få en diagnos kan kännas på olika sätt. Det kan vara skönt att få en förklaring till varför du fungerar som du gör och har svårt för vissa saker. Diagnosen kan också göra att andra förstår dig bättre. Det kan också kännas jobbigt att få veta att svårigheterna beror på något som inte kommer att gå över av sig själv.

Det går att ha flera diagnoser samtidigt. NPF-diagnoser som till exempel autism och Tourettes syndrom är vanligt att ha tillsammans med adhd. Att ha dyslexi är också vanligt. Vissa med adhd eller autism kan ha problem med motoriken.

Personer med NPF kan ha låg, genomsnittlig eller hög teoretisk begåvning. De som har låg begåvning kan få diagnosen intellektuell funktionsnedsättning.

Att känna sig annorlunda än andra människor kan vara väldigt jobbigt. Det kan kännas svårt att leva upp till olika krav och förväntningar, och det är vanligt att ha dåligt självförtroende och dålig självkänsla. Många med NPF-diagnoser drabbas av depression och annan psykisk ohälsa som till exempel stress, sömnproblem och ångest. Det är också ganska vanligt att skada sig själv, få en ätstörning eller ha könsdysfori.

Diagnoskriterierna och symptomen på NPF är främst uppbyggda efter en manlig norm. Den mesta forskning och studier som har gjorts på behandlingsinsatser, läkemedel och doser är gjorda på pojkar, killar och män.

Även om NPF är samma tillstånd hos flickor och pojkar, kvinnor och män så hamnar flickor och kvinnors svårigheter och specifika behov ofta i skymundan eftersom de kan visa sig på andra sätt. Det beror troligen både på biologiska och sociala faktorer, till exempel kvinnliga könshormoner och samhällets förväntningar på tjejers beteende. Samsjuklighet med psykisk ohälsa hos flickor och kvinnor yttrar sig oftare inåt, mot dem själva. Till exempel som depression, ångest eller självskada. Det gör att det blir svårare för omgivningen att upptäcka bakomliggande NPF.

NPF upptäcks ofta senare hos flickor än hos pojkar, vilket innebär onödigt lidande och i många fall får allvarliga konsekvenser för dom.